Fred & Kärlek

Jag jobbade två veckor sen packade jag ärtan och drog till Borlänge.
Ett kärt återseénde. Peace&Love festivalen 2010.
Det spelade inte så stor roll att inte Sigge hängde med,
fick med mig Nicke och Emil och vi bodde med
lillsyrran å några till i en härlig trea alldeles vid campingen!
SKÖNT med kall öl, härlig dusch och sweet säng kan jag lova..
Gratis är gott.
Speciellt när man inte får tillbaka från skatten förrän september.
Såg sjukt mycket bra band.
Skulle träffat så många folk var det tänkt men det blev det inget av.
Men jag träffade i alla fall den maskerade mannen.
Vi hamnade på balkongen och satt alldeles för nära varandra.
Han tog av sig masken och sa Hej.

Blandade känslor nu i efterhand. Olika känslor överallt.
Skönt häng med Bangbang, Bizkit och sthlms-pojkar ena stunden,
krångel och missuppfattningar den andra.
Ordet flickvän, vad det nu betyder, förvirrar och irriterar.
Svek och besvikelse in på bara huden.
Det är inte så lätt att chilla när man trippar runt
som på äggskal och vet varken ut eller in.
Besvikelse på hemmaplan och trånga utrymmen
fyller på med mera vemod och matthet.
Det var ju så här det inte skulle bli.

Fyllesnack och festivalhångel.
Jag biter ihop och backar undan.
Inser. Tappar. Blundar en gång till.

Ingen vet ett skit och gör heller inget åt det.
Förhållanden, bråk, myskvällar i husvagnen,
frukostöl & johnossi gör mig spyfärdig och apatisk.
Bestämmer mig för att ta smällen när man återvänder
hem till verkligheten igen istället.
Krossade rutor och krossat förtroende

Jag tyckte ju om honom. Jag litade ju på henne.

Sommar a la Berg och dalbana.
Den enda som växte i mitt hjärta efter veckan i Borlänge var Bangbang
Hon stod där, stabil och med ett hjärta av guld.
Vet inte hur jag ska tacka henne tillräckligt.
Men hon är en riktig vän, det är ett som är säkert!
Och nerförsbacken efter Peace&Love planades
ut allt eftersom trots allt med dagliga dosen Hilla, jobb och insikt.

Vi får se vad det blir av det här. Hoppas ingenting.